nu maste jag beratta vad som har hant de senaste timmarna i mitt liv. Det borjade med att min hostmom var sen hem och jag ringde och kollade om emelie hade slutat. Emelie hade inte heller slutat och sa att hon skulle ringa mig sa fort hon hade det. halv 6 okmmer min vardmamma hema och jag drar mig upp mot mitt rum och borjar gora iordning mig eftersom jag och emelie ska ut och ata. vid 6 ringer emelie och vi borjar ga in mot staden vi ska motas vid nagelsalongen. kvart over 6 traffar jag emelie som sager att hon vte vart hon vill ata ikvall och borjar ga, jag foljer snabbt efter. Vi gar ner mot starbucksgatan och mitt i gatan ser jag min vardmamma och barnen, vi stannar och halsar snabbt och gar sedan vidare mot starbucks. nar vi gar forbi starbucks skrattar jag och sager "ska vi ga in har och ata, haha" "jag vill ha kaffe" sager emelie. jag tittar pa henne med en konstig min och sager "KAFFE, jag ar hungrig!" Helt plotsligt hor jag hur ngr som sitter pa starbucksuteservering borjar sjunga "jag ma hon leva..." jag tittar snabbt dit och inser att det ar mamma, pappa, denise ch julia som sitter och sjunger. Jag faller nastan ihop och grater massa gladje tarar! efter 5 min utav konstangrat borjar jag krama om var och en. har nog aldrig blivit sa chockad i hela mitt liv. ar sa otrolgit lycklig!!! efter att alla har kramats gar vi mot en resturang for att ata, dar alla berattar om hur alla utam jag har vetat detta ett bra tag och underbara emelie som har kunnat halla detta en hemlighet och hjalpt till for att fa allt fungera.